Historik

SWEPOS i årtal

1987-90

Pilotprojekt med GPS-mätning samordnas och utvärderas av dåvarande Lantmäteriverket.

1989

En fast referensstation för GPS-mätning etableras vid Onsala Rymdobservatorium av Chalmers tekniska högskola, i samarbete med Lantmäteriverket.

1990

Lantmäteriverket presenterar en strategisk tioårsplan för forskning & utveckling inom geodesiområdet, ”Geodesi 1990”. Här rekommenderas bl.a. införande av GPS-teknik i Sverige och uppbyggnad av ett nationellt nät som stöd för GPS-mätning. Konceptet ”fast referensstation” beskrivs i detalj.

1991

Planering och påbörjad etablering av SWEPOS. Inledningsvis är detta ett samarbete mellan Lantmäteriverket, Chalmers tekniska högskola, Sveriges Provning- och Forskningsinstitut, samt projektet ”GPS-resurser i Norrbotten”.

1992

6 stycken SWEPOS-stationer är nu i testdrift. Data är av tillräcklig kvalitet för att möjliggöra de första positioneringstillämpningarna i realtid.

1993

De första testerna med RTK-teknik genomförs i Sverige.

1994

Första generationens SWEPOS-nät färdigställs av Chalmers tekniska högskola och Lantmäteriverket. Nätet omfattar nu 21 s.k. fullständiga referensstationer med GPS-antenn monterad på fast berggrund. Det genomsnittliga avståndet mellan stationerna är ca 200 km.

1995

Lantmäteriet får i uppdrag av regeringen att samordna finansiering och vidareutveckling av SWEPOS, tillsammans med de statliga trafik- och infrastrukturverken och övriga berörda myndigheter.

Teracom etablerar dataförbindelser mellan ett antal SWEPOS-stationer och Kaknästornet. Detta möjliggör DGPS-tjänsten EPOS som sänds ut till användare via FM-radio och ger meterosäkerhet i realtid.

1996

En samverkansgrupp för vidareutveckling av SWEPOS bildas av Lantmäteriet, Vägverket, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Statens Järnvägar och Telia AB.

1997

Dataförbindelser med realtidskapacitet etableras mellan SWEPOS-stationerna och driftledningscentralen i Gävle.

1998

SWEPOS blir operationellt för tillämpningar i realtid med meterosäkerhet, samt efterberäkning med centimeterosäkerhet.

1999

Ett samarbetsprojekt mellan Lantmäteriet, Chalmers och Teracom utmynnar i RTK-tjänsten ”Ciceron” som etableras i några tätorter. Tjänsten drivs fram till 2002 och bygger på RTK med lokal täckning och datadistribution via FM-bärvåg.

Första testerna genomförs med nätverks-RTK i Sverige. Datadistribution av korrektionsdata sker via GSM.

2000

Lantmäteriet presenterar sin strategiska tioårsplan, ”Geodesi 2000”. Planen innehåller förslag till utbyggnad av SWEPOS för att möjliggöra realtidspositionering i stora delar av landet. Dessutom betonas SWEPOS roll i den framtida geodetiska infrastrukturen.

SWEPOS Beräkningstjänst invigs.

2001

Pilotprojekt för nätverks-RTK genomförs i Stockholm-Mälardalen.

2002 - 2003

Test- och etableringsprojekt för nätverks-RTK påbörjas i Mälardalen, Skåne och Göteborgs-regionen och en finansieringsmodell för framtida etableringsprojekt tas fram. I och med detta inleds andra generationens utbyggnad av SWEPOS, som innebär förtätning av det ursprungliga 200km-nätet till 70km-nät. Det tätare nätet möjliggör nätverks-RTK-teknik.

2004

SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst invigs 1 januari 2004. Tjänsten täcker inledningsvis Götaland och Mälardalsregionen, men täckningsområdet utökas successivt under åren 2004-2008 via flera regionala etableringsprojekt.

2005

Lantmäteriet inleder samarbete med Vägverket om projektanpassning av positioneringstjänster för stora väg- och anläggningsprojekt. Den första projektförtätningen sker i Göteborgs-området.

Datadistribution via mobilt Internet introduceras i Nätverks-RTK-tjänsten.

2006

SWEPOS blir ett av de första stora stödsystemen i världen att erbjuda realtidspositionering för både GPS och GLONASS.

SWEPOS Nätverks-DGNSS-tjänst invigs.

2007

Lantmäteriet samordnar införandet av det nya referenssystemet SWEREF 99 i Sverige. SWEREF 99 realiseras av SWEPOS-nätet och möjliggör bl.a. effektivare användning av GNSS.

2008

De sista etableringsprojekten slutförs. Den andra generationens SWEPOS-nät, som möjliggör nätverks-RTK, täcker nu hela Sverige.

Nätverks-RTK-tjänsten passerar 1000 abonnemang.

2009

Projektet CLOSE-RTK, som utförs av Chalmers och SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) på uppdrag av Lantmäteriet, utvärderar nutida och framtida nätverks-RTK-teknik. Man beskriver bl.a. tänkbara scenarier för utbyggnad av satellitsystem och förtätning av SWEPOS.

2010

Den nya strategiska planen ”Geodesi 2010” anger förtätning av SWEPOS-nätet som en nyckelaktivitet under kommande femårsperiod. Den tredje generationens SWEPOS-nät med stationsavstånd på ca 35 km förväntas medföra GNSS-positionering med lägre mätosäkerhet och bättre redundans.

Nordiskt samarbete möjliggör användning av nätverks-RTK över gränserna.

2011

Lantmäteriet sluter samarbetsavtal med privata GNSS-leverantörer för ökad användning av den gemensamma geodetiska infrastrukturen: SWEPOS.

Etappvis regional förtätning av SWEPOS inleds enligt plan, med ca 40 nya stationer per år under kommande femårsperiod.

2012

En ny driftledningscentral byggs i Lantmäteriets huvudkontor i Gävle. Detta möjliggör en mer behovsanpassad och rationell drift av SWEPOS, och bättre support till GNSS-användarna. Ny mjukvara för drift av Nätverks-RTK-tjänsten introduceras.

Nätverks-RTK-tjänsten passerar 2000 abonnemang.

2013

Mätning mot testsatelliter i Galileo genomförs i SWEPOS-nätet.