Klassificering och utrustning
SWEPOS referensstationer kan delas in i två kategorier – klass A respektive klass
B – utifrån vilka krav på koordinatstabilitet och redundans som finns.
Alla referensstationer är utrustade med satellitmottagare som tar emot signaler från
GNSS-satelliter. Alla stationer har dessutom fasta dataförbindelser till driftledningscentralen.
Stationerna skiljer sig däremot beroende på antennmontering och vilken reservkapacitet
de är utrustade med. Utifrån detta delas SWEPOS-stationerna in i kategorierna klass
A eller klass B.
Klass A-stationer
Leksand, en klass A-station med pelarantenn och friggebod
Klass A har den bästa långsiktiga koordinatstabiliteten eftersom dessa stationers
GNSS-antenner är monterade på isolerade betongpelare med fast förankring i sprickfri
berggrund. Övrig utrustning i klass A-stationerna installeras i normalfallet i en
fristående friggebod eller teknikbod. Det finns god redundans för GNSS-mätning,
datakommunikation, strömförsörjning, dvs. reservkapacitet som kan aktiveras i händelse
av problem.
Till klass A-stationerna hör de s.k. 21 fundamentalstationerna som realiserar vårt
nationella referenssystem SWEREF 99. Klass A-stationer används också för att övervaka
koordinatstabiliteten för klass B-stationerna.
Klass B-stationer
Storuman, en klass B-station med takantenn
Klass B-stationer har GNSS-antenner som är takmonterade på befintliga byggnader,
och har inte samma redundans med avseende på utrustning. Klass B-stationerna är
den huvudsakliga typ som används vid pågående stationsförtätning, dvs. utbyggnad
av 3:e generationens SWEPOS-nät som syftar till att öka kapaciteten för realtidsmätning.
Dagliga beräkningar av klass B-stationernas koordinater görs för att upptäcka eventuella
rörelser.
